Kremering har blivit ett allt vanligare val i Sverige, och med det ökar också intresset för vad som faktiskt händer med miljön när en kista bränns. Många funderar på vilket avtryck de lämnar efter sig – även i döden. Särskilt när det gäller materialval: Är det bättre att kremeras i en träkista? Hur påverkar det klimatet? Här reder vi ut vad som sker vid förbränning av träkistor, och varför det spelar roll. Testbränning av Sandholm vit – en viktig del i att säkerställa att kistan lever upp till branschens krav vid kremering. Trä – en del av naturens kretslopp När en träkista förbränns i ett krematorium släpps koldioxid (CO₂) ut – precis som vid all förbränning. Men till skillnad från fossila bränslen som frigör kol som legat lagrat i jorden i miljontals år, är trä en del av den naturliga kolcykeln. Trädet har under sin livstid sugit upp koldioxid ur atmosfären genom fotosyntes. När det sedan brinner släpper det ut samma mängd tillbaka – vilket innebär att förbränningen av trä i grunden

SBF-kongressen i Åre blev en helg att minnas. Full av värme, liv och goda möten – och med fjällvärlden precis utanför dörren som en stilla påminnelse om naturens krafter men också dess skörhet. I vår monter ville vi ta med oss naturen in, med våra kistor och urnor i massivt trä och de vackra blomsterarrangemangen från Tina på Åre Fjällflorist. Tillsammans skapade vi en miljö där många stannade till – för att titta, känna och prata. Men helgen var också något mer – en påminnelse om att det finns plats för både djupare samtal och skratt, kongatåg och afterski. I allt det där ryms det som är viktigt för oss: att det naturliga får ta plats, att möten betyder något – och att värdighet inte behöver vara stelt. Ett stort tack till SBF för en välordnad, generös och minnesvärd kongress. Vi ser redan fram emot nästa! 💛 Nilssons Trämanufaktur

När livet når sitt slut är det naturligt att också vilja välja en kista som speglar värdighet, hållbarhet och omtanke. I takt med att fler börjar fundera på materialvalet i kistor växer intresset för massivt trä – särskilt furu – som ett bättre alternativ än industriellt framställda material som spånskiva och MDF. Men varför just furu? Vad är det som gör detta klassiska svenska träslag till ett klokare och mer omtänksamt val? Låt oss dyka in i det. Ett träslag med själ och historia Furu – eller tall, som trädet heter i skogen – har en lång och stark historia i Sverige. Det är ett av våra mest ursprungliga träd, som invandrade hit redan efter senaste istiden. Den svenska tallen kan leva i flera hundra år, med ett rakt och stolt växtsätt, vilket ger virke med naturlig styrka och karaktär. Furuträ är rikt på liv. Ådringar, kvistar och naturliga färgskiftningar skapar ett uttryck som inte går att efterlikna i fabrik. I en värld där skivmaterial så som spånskiva och MDF dominerar mycket av